"Det finns ingen död eller försämring av det ryska språket": en intervju med lingvisten Maxim Krongauz

Maxim Krongauz är lingvist, doktor i filologi och professor vid Russian State University for Humanities och Higher School of Economics. I sina föreläsningar berättar han hur det ryska språket förändras, vad som bidrar till detta och varför kampen för dess "renhet" är meningslös.

Lifehacker pratade med en forskare och fick reda på varför onlinekommunikation bidrar till utvecklingen av analfabetism, vad man ska göra för att berika ditt ordförråd och om filmer kommer att hjälpa till i den här frågan. Vi lärde oss också hur lingvister förstår att det är dags att lägga till ett visst ord i ordlistan och varför reglerna för det ryska språket ändras så långsamt.

Om lingvistik

- Varför bestämde du dig för att studera språk?

Jag bestämde mig för att inte studera språk, utan att göra lingvistik - det vill säga att studera språk som en universell mekanism. Och den omedelbara stimulansen var intresset för modersmålet - ryska. Lingvistik är en mångfaldig vetenskap, och dess representanter är inte mindre olika. Det finns till exempel lingvister som studerar teori.

Jag är mer intresserad av levande språk. Därför fokuserade jag på att studera modernt Ryska - Under de senaste decennierna har jag försökt förstå hur och varför det förändras. Och det händer ganska snabbt. Så forskningsprocessen blev ett slags race för språk.

- Vad händer i världen med språket nu?

Med språk eller språk - det här är olika frågor. Jag kommer att fokusera på ryska. Det finns flera faktorer som starkt påverkar det och leder till förändring. Även om mycket av det jag kommer att lista gäller även andra stora språk.

• Social faktor. För oss var detta perestrojkan 1985-1991. Lusten efter absolut frihet vid den tiden ledde till intensiva språkförändringar. Infödda till språket bröt glatt alla regler, inklusive stavning, krossade normer, brukade svordomar, folkliga, jargong.
• Tekniska framsteg och framväxten av nya typer av kommunikation. Framväxten av Internet har lett till framväxten av nya kommunikationsutrymmen med aldrig tidigare skådade kommunikationsförhållanden. Även uppfinningen av mobiltelefonen ledde till bildandet av ett nytt kommunikationsutrymme. Till exempel uppstod formeln för adjö "före anslutning" tack vare aktiv kommunikation på en mobiltelefon. Samtidigt accelererade vår livstempo, vilket ledde till att vissa ord komprimerades. Till exempel, i SMS skriver vi "ATP", inte "tack". Dessa är uppenbara och ytliga exempel, men i verkligheten är förändringarna djupare.
• Globalisering, vilket manifesterar sig i form av engelskas inverkan på ryska och andra stora språk. Det påverkar sig själv engelsk, men lite annorlunda. Ett exempel är uppkomsten av Global English, en förenklad version av detta språk.

Om ordböcker och regler för det ryska språket

- Hur förstår språkforskare att det är dags att lägga till ett visst ord i ordlistan? Eller vad behöver sägas på detta sätt och inte annars?

Detta är en mycket komplex fråga och i språkliga traditioner - både på olika sätt och inom ett - löses det på olika sätt. Den ryska lexikografiska traditionen är ganska konservativ.

I vårt land publicerades traditionellt ordböcker nya ord. Ordet fick ägna lite tid åt dem innan de kom in i den stora ryska ordboken - till exempel i förklaringen eller stavningen. Detta är ett slags skärselden. Om ordet uppförde sig bra - det användes aktivt, kunde det efter en tid (fem eller fler år) ingå i den vanliga ordboken för det litterära ryska språket.

Och denna fasthållning till traditionen är i stort sett bevarad än idag. Därför ligger ryska ordböcker mycket långt bakom vårt tal idag. Många ord som vi redan aktivt använder har svårt att ta sig in i dem. Enligt min mening är detta ett problem. Och jag är inte alls konservativ i den här frågan.

Nu diskuterar lingvister aktivt vilken form av ordlista vi kommer att komma till inom en snar framtid. jag tror det Internet ger oss möjlighet att skapa en ny typ av källa - en hastighetsordlista. I den kommer vi att kunna spela in nya ord, även om de inte kommer att slå rot i framtiden. Naturligtvis med lämpliga märken: det dök upp då - det har inte hittats sedan den och den tiden. Men det är han inte än.

- Om vissa ord inte finns i ordlistan, och folk använder dem, visar det sig att de inte talar korrekt?

Du driver den befintliga konservativa trenden till det absurda. Jag tror inte att vi talar fel om vi använder ett ord som ännu inte har kommit in i befintliga ordböcker. Till exempel skyller ingen på folk för analfabetism om de säger ordet "HYIP". Frånvaron av många nya ord i ordboken talar mer om eftersläpningen bakom vår lexikografiska tradition.

- Men hur är situationen med ordet "kaffe"? Det har bara nyligen blivit möjligt att använda det i det neutrala släktet - och samtidigt inte betraktas som analfabeter.

Detta är ett annat problem och måste betraktas separat. "Kaffe" har inte slutat vara ett ord manlig. Det är bara att lingvister erkände det neutrala könet som inte ens lika, men acceptabelt. Mindre korrekt, men ändå inom ramen för den litterära normen. Detta är helt rätt beslut, eftersom "kaffe" har använts i mer än ett sekel i det neutrala släktet också. Välutbildade infödda talare gör detsamma.

Naturligtvis lärde vi oss alla i skolan att det är korrekt att säga "svart kaffe", och om vi använder "svart", så är detta ett grovt misstag. Men i texterna till välkända, respekterade och naturligtvis läskunniga författare, till exempel Konstantin Paustovsky, finns det också "kaffe" i det neutrala könet. Det tillämpades av författaren, och redaktören och korrekturläsaren tillät det. Så uttrycket i detta fall gick igenom en hel kedja av kontroller.

Genom att ändra regeln gjorde vi det verkligen så att de flesta av de rysktalande upphörde att betraktas som analfabeter. Det är inget fel. Och om jag vill kan jag fortsätta använda det manliga könet.

Varför var ändringen av reglerna så långsam?

I olika ordböcker hände detta vid olika tidpunkter. Så några av dem har länge erkänt det neutrala könet för ordet "kaffe". Men under 2009-2010 märkte journalister en förändring i ordlistan, som fanns med i listan över rekommenderade. Som ett resultat utspelade sig en hel skandal kring lexemet.

Kulturbärarnas reaktion på sådana förändringar är alltid negativ. För de visste att "kaffe" var manligt. Och detta skilde den kulturella bäraren från den odlade. En tolerans kastrera ledde till att denna fördel försvann. Folk kände sig sårade - och detta gav upphov till många konflikter och skämt.

Någon sa att de inte skulle dricka kaffe längre. Andra föreslog att svart kaffe är dåligt kaffe (eller dåligt) och svart kaffe är bra. En odlad modersmål är konservativ och vill inte att han ska ändra sig. Men detta är oundvikligt: ​​ibland sker transformationer inom språket. Tillägget av det neutrala är just en intern process.

På ryska är ord som slutar på "e" vanligtvis neutrala. Och detta gäller bara de ord där "e" är slutet. Det vill säga med de avvisades ord, till exempel i "havet". Och för de ovilliga orden är "e" eller "o" ("kappa" eller "kaffe") inte ett slut, så de bör inte följa denna regel.

Ett mer modernt exempel är ”euron”, som omedelbart började användas i det manliga könet. Förmodligen påverkad av ordet "dollar". Men så småningom drogs han in i den neutrala gruppen. Eftersom "euron", även om den var oförstörbar, slutade med "o". Och så började det bete sig som ett lexem med ett sådant slut (till exempel "fönster"). Samma sak hände med "kaffe". På vanligt sätt användes det i den neutrala och ibland även lutande.

Om språkets "renhet", internetslang och läskunnighet

- Vad tycker du om människor som förespråkar en viss "renhet" av språket och protesterar mot att låna?

På språket finns det alltid en kamp mellan konservativa och innovatörer. Om vi ​​hoppar två århundraden tillbaka kommer vi oundvikligen att stöta på en tvist mellan slavofiler och västerlänningar. Och namnet på amiral Alexander Shishkov kommer också att dyka upp, som erbjöd ryska alternativ till utländska lån. Denna kontrovers fortsätter idag. Och här finns det inget rätt eller fel: det är alltid en fråga om mått och smak.

Jag är ingalunda konservativ. Jag tror att språket tvingas förändras. Inklusive för att det kommer mycket till det lån. Men tempot för mig, som infödd talare, och inte som lingvist, är inte alltid trevligt och bekvämt. Det gör mig upprörd när jag i texten stöter på okända termer som inte behöver letas efter i ordböcker, utan på Internet. Och i vissa situationer skulle jag föredra att använda ryska ord, helt enkelt för att de är mer bekanta.

Men vi har i stort sett glömt hur vi ska utveckla ryska motsvarigheter till upplåning. Och de så kallade vårdnadshavarna på modersmålet förlorar fortfarande kampen.

- Hur påverkade tillkomsten av Internet språk?

Detta är ett stort ämne, så jag kommer att täcka några grundläggande saker. Internet har en mycket hög informationsspridning. Detta skapar särskilda förutsättningar för ordets existens.

Och mode börjar spela en stor roll. Det har alltid funnits på språket, men inte i en sådan skala. Idag kan ordet stiga till toppen av popularitet, och efter ett tag (ofta kort) försvinna helt från språket.

Men det finns också långlivade ord. Tidigare gav jag ett exempel på "HYIP". Det blev nästan omedelbart populärt tills det försvinner och till och med används mycket aktivt.

Först och främst var det associerat med rapkultur, men gick sedan mycket snabbt in i det allmänna rummet och började hittas i tal från en mängd människor. Och han har alla chanser att bli ett vanligt ord, del av Ryska språket.

Ett av de mycket viktiga fenomenen på Internets språk är också begreppet "meme". Det kan jämföras med bevingade ord och uttryck som har funnits väldigt länge. Men meme skiljer sig i grunden från traditionella slagord: till skillnad från dem lever den relativt kort tid - en vecka, en månad. Det är bra om det är ett år. Samtidigt visas memes ständigt, och detta är ett tecken på språket på Internet.

Det är viktigt att förstå att det inte är resultatet som är viktigt, utan själva processen i deras generation. Det vill säga innan själva processen lanserades relativt sällan och dess resultat - ord - levde länge (århundraden eller decennierna). Men nu är det motsatta: ord glöms ganska snabbt, men de uppfinns nästan varje dag.

- Vilka andra exempel finns det? Du verkar ha nämnt ordkomprimering tidigare?

Det finns andra exempel på Internets inflytande på språket. Det kräver snabbhet, så ordkomprimering är ett ganska levande tecken på det. Till exempel skriver vi "ATP" istället för "tack" eller "hälsar", inte "hej".

Ännu ett exempel - förkortningar. Tack vare Internet har en förkortning som inte är särskilt bekant för det ryska språket dykt upp. Tidigare förkortade vi överväldigande uttryck centrerade på substantivet. Till exempel är CSKA Central Army Sports Club. Nyckelordet är "klubb".

Och på grund av Internetets framväxt och det engelska språkets inflytande började förkortningar av uttryck som inte nödvändigtvis är associerade med ett substantiv dyka upp i stort antal. Detta är ganska standard på engelska. Till exempel ASAP (så snart som möjligt) - "så snabbt som möjligt."

Och några av dessa förkortningar har trängt in i det ryska språket. Till exempel "IMHO" (imho - enligt min ödmjuka åsikt) - "enligt min ödmjuka åsikt." Ryska förkortningar dök också upp. Till exempel "syow" - "idag fick jag reda på det." Och under nollåren stötte jag på "ttt"-"pah-pah-pah."

- Varför kommunicerar vi annorlunda på Internet?

Typiskt är skriftligt tal stora texter: monologer, romaner, artiklar. Och uppkomsten av Internet ledde till att det började användas aktivt i konversation.

Vi chattar skriftligt. Därför var det nödvändigt att återuppliva detta tal, eftersom det är mycket torrare än oralt. Det saknar intonation, ansiktsuttryck, gester.

Därför har mycket av språkspelet dykt upp i internetkommunikation, som jag pratade om tidigare. Och så fanns det uttryckssymboler - det här är ett annat exempel på internetets märkbara inflytande på språket.

- Är uttryckssymboler och emojis redan en del av språket?

Uttryckssymboler (dock inte alla), definitivt. Och emoji i mycket mindre utsträckning. Även om de är en del av vårt kommunikationssystem, är de fortfarande bilder, inte språkliga tecken. Det senare inkluderar främst ett smiley-leende och en rynkad smiley.

Uttryckssymboler tävlar med skiljetecken, till exempel att förskjuta en punkt. De är helt integrerade i det språkliga systemet i ordets vida bemärkelse.

- Bidrar Internet till utvecklingen av analfabetism? Varför händer det här?

Det finns en mycket stor grad av frihet och språklek på Internet. Detta påverkar hanteringen av ord, med deras grafiska utseende. På ryska beror detta främst på subkulturen av padonki, som uppstod i slutet av 1900 -talet och spred sig på 2000 -talet.

Och, naturligtvis, under perestrojkan ville folk få så mycket frihet som möjligt, och från allt, inklusive stavningsreglerna. Sedan blev det modernt att skriva med fel, men inte med några, utan med de som också är okarakteristiska för analfabeter. Använd till exempel ordet "hej" istället för "hej".

Tiden för "jävlarnas språk" existerade ganska länge - cirka 10 år. Detta påverkade feltoleransen. Eftersom en avvikelse från stavningsreglerna, erkänd på ett lekfullt sätt, är förlåtlig. Och tack vare detta var det möjligt att övervinna skammen av analfabetism som fanns i sinnena Sovjet Av människor.

För det är omöjligt att kommunicera fullt ut på Internet om du är rädd för att göra ett misstag. Så noughties hjälpte till att göra ett val till förmån för kommunikation och kommunikation, snarare än läskunnighet.

Mode för "jävlarnas språk" har gått, men friheten att hantera skriftligt tal har bevarats. Och idag skriver alla på grund av sin egen läskunnighet eller analfabetism. Om svaret på frågan är ganska enkelt, innebär läskunnighet ett system med förbud och restriktioner, och Internet är från början ett utrymme av frihet som sprider sig över till frihet.

- Språket går mot enkelhet. Kan sådana förändringar kallas evolution då?

Burk. Endast genom utvecklingen av inte hela språket, men dess del. Till exempel försvinner en punkt i slutet av ett meddelande eftersom dess frånvaro inte stör förståelsen. När allt kommer omkring utelämnar vi det inte i varje mening, utan i slutet av ett kort meddelande, som redan är inramat.

Om du följer reglerna måste du sätta punkt, men inget dåligt kommer att hända om du inte gör det. Samtalspartnern tror knappast att du är analfabet. Nu uppfattar många det generellt som ett speciellt tecken som uttrycker författarens allvar eller missnöje.

I alla fall är sådana förenklingar förknippade med mänskliga lättja. Språkforskare kallar detta ekonomins princip, men detta är faktiskt latskap.

- Kan sådana förenklingar över tid övergå till företagskorrespondens, böcker, medieartiklar?

Jag skulle vilja svara att nej. Det är olika områden. Företagskorrespondens bör vara mer läskunnig och följa de fastställda reglerna, snarare än modetrender. Detta sätt bör inte överföras till böcker heller. Och journalisten ska inte utelämna poängen.

Ändå har vanligt skriftligt tal ett visst inflytande på vad som ligger utanför dess sfär. Men inget går att förutse här. Kanske finns en tydlig gräns kvar, eller kanske upphör vissa saker att vara principiella.

Men jag ser inget hot mot vanligt skriftspråk än. Förutom när jag läser sportrapporter: i dem stöter jag ofta på analfabetism. Anledningen är att det är viktigare för författaren att snabbt skriva nyheterna och kommunicera något till läsaren än att kolla med ordbok.

- Vad tycker du om människor som kallar sig grammatiker-nazister?

Grammatiknazisterna påpekar inte bara analfabetism och försöker göra talet bättre. De använder det som ett argument i ett argument: om du gör ett grammatiskt misstag kan du inte ha rätt. Så de diskrediterar samtalspartnern.

Det tycktes alltid att deras position är sårbar eftersom de stör kommunikationen. Idag verkar grammatiknazis beteende inte längre vara ett angeläget ämne för diskussion. På senare tid har de kommit att ses som ett slags trollsom hindrar kommunikation.

Nu erkänner vi en viss analfabetism hos vår samtalspartner. Alla skriver på grund av sin läskunnighet, och människor är fria att bilda sig en egen uppfattning om honom. Det vill säga att vissa fel verkligen kan ses som ärekränkande. Men oftare är en persons ställning fortfarande viktigare än hans kunskapsnivå i språkets regler i denna diskussion.

- Vilka missuppfattningar irriterar dig mest som språkforskare?

Jag är vansinnigt irriterad på myten om det ryska språkets död. För det största hotet mot honom är när han försvinner från kommunikation, kommunikation. Men det ryska språket används aktivt - vi talar det och korresponderar. Så vi pratar inte om någon död och nedbrytning. Naturligtvis måste du oroa dig för ditt modersmål. Men jag gråter så. Detta är ofta en manipulation av opinionen.

Problemet är bara på ett område - i vetenskap och vetenskapliga texter. Det finns tendenser som är farliga för språket. Många forskare skriver artiklar på engelska. Detta är förståeligt: ​​författaren vill bli känd om sitt arbete över hela världen. Men om alla bra forskare byter till engelska, kommer vi att förlora terminologin, och därmed det ryska språket inom detta område.

Om artighet och talutveckling

- Hur kan främlingar behandla varandra neutralt och respektfullt?

Det har alltid funnits en enkel regel i rysk etikett: om du vet namnet på samtalspartnern (det spelar ingen roll - namn eller förnamn och förnamn), använd det sedan i kommunikation, annars blir det inte särskilt artigt. Idag har denna regel delvis brutits.

Det finns ett stort antal referenser på ryska. Olika former av släktskap används aktivt, till exempel "bror", "syster", "faster", "farbror", "mamma". Och taxichauffören kallas ofta "chef" eller "befälhavare".

Men allt detta är informella fraser som är lämpliga bara om vi vill stänga avståndet. Och det finns ingen neutral adress på det ryska språket. Och om du inte vet namnet på samtalspartnern behöver du inte använda kontaktformulären alls.

- Och hur ska man då ropa till en person, till exempel på en buss?

Använd bara ord från tal etikett - "jag är ledsen", "jag är ledsen." Om jag vill locka uppmärksamhet säger jag inte "monsieur" eller "Frau", utan "Sorry, du tappade dina nycklar." Detta räcker för artig kommunikation.

- Varför är det vanligt att vi vänder oss till vissa människor med dig, och andra till dig? På många språk i europeiska länder används det andra alternativet inte längre. Kommer det att vara så på ryska också?

Förhoppningsvis inte, för jag är inte så angelägen om att förenkla detta system. Och när du pratar om många europeiska länder har du inte helt rätt. Naturligtvis är detta inte längre på engelska, som i vissa andra. Och det finns de länder där omfattningen av att använda "du" helt enkelt har minskat. Men ordet försvann fortfarande inte.

Jag tror att sådan demokratisering är helt frivillig. Och jag tror inte att det finns en tendens att förenkla detta system. Det är snarare viktigt för engelska som världsspråk.

Mångsidighet är verkligen kritiskt där. I alla situationer ska jag inte tänka på hur jag ska ta mig an en person. Och andra språk kan mycket väl behålla vissa nyanser, mer komplexa system och delsystem.

"Du" och "du" är ett extremt intressant och komplext system. Och dess beskrivning är en viktig del av det språkliga språkstudiet. Som lingvist älskar jag att behålla komplexiteten. Och som en bärare är van vid det, och jag behöver inte önska mig förändringar.

Kanske är denna förenkling mer relevant för unga som är mer påverkade av globaliseringen.

- Hur berikar du ditt ordförråd?

Att läsa.

- Vad ska man läsa? Klassiker? Eller är det redan inaktuellt?

Utfasad men ändå användbar. Om du vill berika ditt språk måste du läsa allt: moderna böcker, facklitteratur, Sovjetisk litteratur, klassiker från XIX -talet.

Naturligtvis, om du läser gammal litteratur kommer du att börja använda ord som yngre samtalspartner kanske inte känner till. Men du kommer att ha ett stort ordförråd, vilket också är användbart eftersom ordförrådet avslöjar världens rikedom.

- Kan filmer med bra dialoger vara lika användbara för talutveckling som böcker?

Filmer med god dialog kanske inte är användbara och filmer med dåliga kanske inte. Bra dialog är hur vi pratar. Detta är naturligt talat språk, och vi använder ett litet ordförråd i det.

Och i "dåliga" dialoger kan ofta onaturliga ord användas, som i vanligt muntligt tal vanligtvis inte uttalas. Men det är fortfarande ett sofistikerat och utmanande sätt att fylla på. Enkelt - att läsa en mängd olika litteratur.

Livshackning från Maxim Krongauz

Böcker

Jag rekommenderar min elevs bok, en seriös och intressant språkforskare, Irina Fufaeva - ”Vad heter kvinnorna». Detta arbete ägnas åt ämnet feminitiv, som diskuteras aktivt i samhället, och författaren visar en riktigt rimlig syn på denna fråga.

Min nära kollega Alexander Piperski skrev också boken ”Språkkonstruktion", Som han fick priset" Enlightener "för. I den talar han om konstgjorda språk och hur de uppfinns. Jag tipsar också.

Jag skulle rekommendera mina böcker. Den mest kända av dem är "Ryska språket på gränsen till ett nervöst sammanbrott”, Som är tillägnad exakt de processer som vi diskuterade med dig i denna intervju. Dess fortsättning var en bok dedikerad till språkets utveckling på Internet - "Self -study book of Albansky", där Albansky är ett sådant slangnamn för det ryska språket på Internet.

Och redan i författarskap med fem unga kollegor, boken ”Ordbok för språket på Internet.ru”, Som blev ett försök att fixa ord och uttryck för det ryska språket, relevant för Internetkommunikation. Tillsammans med andra författare har vi släppt ”Hundra språk: ett universum av ord och betydelser».

Video

Här avviker jag kanske från språkliga ämnen. Jag tycker om att titta på intervjuer på YouTube. Från början följde jag noga Yuri Dudem. Det tycktes alltid att hans videor var ljusa inte bara i innehåll utan också i språklig mening.

Om Dud aktivt svär och använder slang med unga rappare, då talar han med intelligenta och äldre människor ganska korrekt ryska. Och jag gillar verkligen att observera mångfalden i Juris språk och hans samtalspartner.

Jag gillar också att titta på intervjuer Irina Shikhman och Elizaveta Osetinskaya. Jag tycker att de är väldigt nyfikna, bland annat från det moderna ryska språket.