Varför "Paper House: Korea" är det perfekta exemplet på en serieremake

Paper House-serien startade på den spanska kanalen Athena 3 i maj 2017. Några månader senare förvärvades dock de internationella streamingrättigheterna av streamingtjänsten Netflix. Plattformen redigerade om avsnitten, lade till den engelskspråkiga titeln Money Heist och släppte den som sitt eget originalprojekt. Det var då hela världen började prata om "pappershuset".

Serien pågick i fem säsonger och avslutades 2021. Men redan den 24 juni 2022 dök en ny version av programmet upp på Netflix: en nyinspelning av Paper House: Korea. I originalet och den engelska versionen finns även en undertitel "Single Economic Zone".

Det är värt att varna omedelbart: nyinspelningen följer handlingen i det tidigare projektet mycket nära. Därför kan de som älskade det spanska "pappershuset" vara uttråkade: de flesta händelserna är kända i förväg. Det finns dock överraskningar för finsmakare, särskilt i själva handlingen.

Ny serie - referensexempel nyinspelning. Den behåller andan från just det "pappershuset", men inskriver handlingen i en helt annan miljö och till och med tid. Det är därför den koreanska versionen är så bra.

1. Serien behåller helt originalets atmosfär.

Grundintrigen är densamma i båda projekten: en briljant brottsling vid namn Professor samlar en brokig besättning för att genomföra det största rånet i landets historia. Han ger alla sina underordnade anropssignaler i form av stadsnamn och tar fram en tydlig plan.

Brottslingar bryter sig in på en institution där de lagrar och trycker pengar och tar gisslan. De planerar inte bara att ta ut valutareserverna, utan också stämpla nya sedlar och sedan gräva och fly. Upprepade gånger verkar det som om hjältarna befinner sig i en hopplös situation: polisen och specialtjänsten omger omedelbart byggnaden. Men professorn förutser bokstavligen alla opponenters handlingar.

Det är klart att det fullständiga sammanträffandet av tomterna kommer att uppröra dem som älskade det ursprungliga "Papper House" och drömde om att se något nytt. Men projektet filmades för en annan marknad. Först och främst för koreanska tittare, som ofta inte gillar västerländska tv-program. Framförallt Netflix översatte inte ens The Paper House till deras språk.

Med tanke på hur populära koreanska serier är på sajten (kom ihåg åtminstone "Spelet bläckfisk”, ”Hell Calling” eller ”Zombie Kingdom”), är det mest logiska beslutet att göra en nyinspelning. Detta lockar tittare från asiatiska länder till skärmarna, och helt enkelt de som inte gillar europeiska projekt. Dessutom investerades tydligt mer pengar i det koreanska "Papper House" än i den första säsongen av originalet: den nya showen ser mycket dyrare ut.

Men samtidigt upprepar "Paper House: Korea" många scener nästan ruta för ruta. Dessutom har författarna närmat sig urvalet av skådespelare så ansvarsfullt som möjligt. Bikaraktärer, som Moskva, Oslo och Helsingfors, liknar fullständigt porträtten av originalkaraktärerna. Tokyo, ur vars perspektiv berättandet genomförs, ser väldigt annorlunda ut, men behåller en kombination av fräckhet och sårbarhet. Med ett ord, i hela projektet finns det inte en enda hjälte som inte skulle motsvara typen.

Det räcker dock med att öppna avsnittslistan av de två "Pappershusen" för att förstå att handlingen presenteras på ett lite annorlunda sätt. Den koreanska versionen sändes sex avsnitt på över en timme vardera. Den första delen av originalet bestod av 13 kortare avsnitt. Så takten i historien är lite annorlunda. Dessutom avslöjas förhållandet mellan vissa karaktärer tidigare. Det verkar som att författarna till anpassningen bestämde sig för att korrigera bristerna i originalet något och påskynda saker och ting. Om det blev bättre kan diskuteras.

2. "Paper House: Korea" passar handlingen in i landets nuvarande entourage

Redan i seriens teaser hånade författarna lätt åt originalets kännare. Alla vet att i den spanska versionen bar karaktärerna Salvador Dalis masker. De har till och med blivit en slags symbol för fansen - inte lika populära som Guy Fawkes från filmen "V står för Vendetta", men igenkännbar.

I en kort promo för den nya serien tittar professorn på väggen, där flera versioner av masker hänger samtidigt, och verkar nå ut till samma Dali. Men faktiskt, redan i trailern och på ramarna visades det att karaktärerna kommer att bära Hahoe-masker. EnligtMoney Heist Korea: Park Hae‑soo avslöjar maskens verkliga betydelse; Jun Jong-seo säger Tokyo Till skillnad från Original One / News 18 skådespelaren Park Hae-soo (han blev känd efter The Squid Game, och nu är hans karaktär Berlin), de förknippas med nationell folklore och kritik av makthavarna.

Men författarna begränsade sig inte till att bara byta plats och koreanska inslag. Kanske blir de som sett originalet helt överraskade av att slå på den nya serien. När allt kommer omkring visar inledningen att nu är saken på gång i framtiden. Nämligen år 2025, när Nordlig och Sydkorea förklarade vapenvila och öppnade en gemensam ekonomisk zon. Bilden av själva Tokyo har också förändrats. Nu är det här en flicka som tjänstgjorde i den nordkoreanska armén, och efter öppnandet av gränserna flyttade hon omedelbart från Pyongyang till Seoul.

I den här delen talar Paper House redan om frågor som är viktiga specifikt för Korea. Å ena sidan ser det ut som en dröm att de två länderna verkligen en dag kommer att stoppa sina fejder. Å andra sidan går handlingen periodvis in i kritik av kapitalismen. Nordkoreaner flyttar söderut på jakt efter ett bättre liv, men möter bedrägeri, brist på jobb och andra problem. Dessa ämnen ser särskilt realistiska ut om du känner till historien om Tysklands delning. På ungefär samma sätt flydde invånarna i Östberlin på 80-talet västerut, men befann sig i svåra förhållanden.

Till och med handlingens handling hänvisar inte bara till önskan att stjäla pengar, utan till drömmar om förändringar i världen och rättvisa: både Tokyo och professorn har ädla motiv.

I huvuddelen av serien kommer att gå bort från detta tema, men ändå kommer enskilda element regelbundet att påminna om att "Paper House" delvis är ett drama om två Korean. Även bland gisslan förekommer regelbundna skärmytslingar på grund av ursprung. Och underrättelsetjänster från Nordkorea insisterar på tuffare metoder än förhandlarna från söder.

3. "Paper House: Korea" är ett överraskande internationellt projekt

Slutligen är det värt att nämna ytterligare en punkt som kommer att uppröra fans av klassikern något Koreansk seriemen kommer att glädja alla andra. Liksom The Squid Game är den nya filmen designad för att vara lätt att se i alla länder.

Själva idén med originalet hjälper författarna: till exempel är det lätt att förstå namnen på huvudkaraktärerna, eftersom de adresseras av städernas namn. Och i allmänhet utspelar sig huvudhandlingen i "Paper House" för det mesta inuti en byggnad, och den stora majoriteten av viktiga karaktärer är arketyper som är bekanta från populär biograf.

Detta berövar delvis serien den rent koreanska charm som dramafans uppskattar så mycket. Men det gör projektet mer massivt.

"Paper House: Korea" kommer att bli tråkigt att titta på för den som kan originalet utantill – bara en oväntad introduktion kommer att haka på. Men resten får en ny möjlighet att se historien som en gång fängslade miljontals fans. Remaken filmades med uppenbar kärlek till det gamla projektet, så det förlorar nästan inte på det.